Uppvidinge kommun, till startsida
Du är här:

Frågor och svar om ekonomiskt bistånd

Vanliga frågor om ekonomiskt bistånd (socialbidrag)

(för att läsa svaren på frågorna klicka på frågan, för att återgå till frågorna klicka på svaren)

Svar på frågorna

Hur söker jag ekonomiskt bistånd?

Ta kontakt med socialtjänsten i din kommun och beställ tid för ett besök. Ofta vill socialtjänsten redan i telefon veta lite om varför du vill söka bistånd. Du måste uppge namn och adress. För det mesta skickar socialtjänsten en informationsbroschyr där det står vad du ska ha med dig vid besöket. Ofta skickar de också med en ansökningsblankett

Vad krävs för att jag ska kunna få ekonomiskt bistånd?

Ekonomiskt bistånd är tänkt att fungera som ett sista skyddsnät för den som har tillfälliga ekonomiska problem. När du ansöker om ekonomiskt bistånd gör socialtjänsten en individuell prövning. Du har i första hand ett eget ansvar för ditt liv. Det betyder att du själv måste försöka bidra till din försörjning och andra behov innan du har rätt till bistånd.

I princip har du inte rätt till ekonomiskt bistånd om du har pengar på banken eller andra tillgångar. Det betyder också att du i första hand ska söka de generella förmåner och ersättningar som du kan få, t.ex. bostadsbidrag och föräldrapenning.

Ekonomiskt bistånd som du får från kommunen ska garantera att du får en skälig levnadsnivå. Hjälpen ska också utformas så att du kan klara dig själv i fortsättningen.

Vad kan jag göra om socialtjänsten säger att jag inte har rätt till ekonomiskt bistånd?

Om du har fått denna information men ändå vill göra en ansökan ska du be socialtjänsten tala om hur du ska göra. Socialtjänsten är också skyldig att hjälpa till med ansökan om det behövs. Du har alltid rätt att göra en ansökan och få den individuellt prövad. Den individuella behovsprövningen ska utgå från dina behov och din förmåga att själv klara. (Se också frågorna om överklaga).

Vilka uppgifter måste jag lämna till socialtjänsten?

En utredning om ekonomiskt bistånd görs på ditt initiativ, är helt frivillig och kan inte genomföras mot din vilja. Du kan när som helst begära att socialtjänsten avbryter utredningen. Men om du vill ha ditt behov prövat och ett beslut som bygger på en tillförlitlig utredning måste du lämna uppgifter om din ekonomi. Socialtjänsten behöver då uppgifter om alla ekonomiska förhållanden som har betydelse för ansökan, t.ex. inkomster, tillgångar och utgifter.

Vad ska jag ha med mej vid ett besök hos socialtjänsten?

Socialtjänsten vill att du har med dig legitimation och hyreskontrakt/hyresavi för att styrka din identitet och ditt boende. Eventuella inkomster eller tillgångar visas med t.ex. slutskattsedel, lönebesked eller utbetalningsavier för pension, sjukpenning, föräldrapenning, underhållsstöd, bostadsbidrag. När ansökan gäller kostnad för t.ex. läkarvård, tandvård eller flyttkostnad, bör du kunna styrka ditt behov genom kvitto, kostnadsförslag eller dylikt.

Om du är arbetslös måste du kunna visa upp besökskort från arbetsförmedlingen eller andra handlingar som visar att du står till arbetsmarknadens förfogande. Om du är sjukskriven måste du kunna visa upp läkarintyg.

Vilka uppgifter dokumenterar socialtjänsten?

Socialtjänsten är skyldig att skriva ned, dokumentera, allt det arbete som görs i enskilda människors ärenden. Dokumentationen ska innehålla de uppgifter som är viktiga för behandlingen av ärendet. I dokumentationen ska det t.ex. stå vad som har beslutats, hur utredningen har genomförts och vad som har kommit fram vid kontakter med andra myndigheter. Dokumentationen ska vara saklig och objektiv och får inte innehålla uppgifter som känns kränkande. Du har rätt att läsa vad som har skrivits om dig och du har också rätt att få antecknat om du anser att en uppgift är felaktig eller om du har en annan uppfattning.

De uppgifter som socialtjänsten dokumenterar sparas normalt i fem år och förstörs sedan.

Kan någon annan få veta att jag söker eller tar emot ekonomiskt bistånd?

Nej, de uppgifter du lämnar till socialtjänsten är sekretessbelagda. Vissa undantag kan dock gälla t.ex. vid misstanke om bedrägeri mot socialtjänsten.

Vad är skillnaden mellan ekonomiskt bistånd, socialbidrag och försörjningsstöd?

Ekonomiskt bistånd och socialbidrag är samma sak. Dessa ord täcker all ekonomisk hjälp du kan få enligt socialtjänstlagen. Försörjningsstöd är en del av det ekonomiska biståndet eller socialbidraget, den del som gäller försörjning, t.ex. mat, kläder och hyra.

Är försörjningsstöd och riksnorm samma sak?

Nej, inte riktigt. Försörjningsstödet är uppdelat i en riksnorm och i en del som gäller rätt till ersättning för skäliga kostnader för ett antal andra behovsposter.

I riksnormen ingår kostnader för livsmedel, kläder och skor, lek och fritid, förbrukningsvaror, hälsa och hygien samt dagstidning, telefon och TV-avgift. Om det finns särskilda skäl kan kostnaderna beräknas till ett högre belopp. Man kan också få ett lägre belopp än riksnormen om det finns särskilda skäl.

I försörjningsstödet ingår också skäliga kostnader för boende, hushållsel, arbetsresor, hemförsäkring och medlemskap i fackförening och arbetslöshetskassa. Vad som ska ingå för dessa poster bedöms individuellt men normalt ingår den faktiska kostnaden om den är skälig.

Kan jag få hjälp till annat, t.ex. möbler?

Ja, vid sidan av försörjningsstöd kan du få ekonomiskt bistånd till annat som ingår i livsföringen. Det kan gälla t.ex. möbler, husgeråd, läkarvård, medicin och tandvård. Bistånd till dessa behov prövas individuellt.

Vad ska riksnormen räcka till mer exakt?

Livsmedel: Beräkning av livsmedelskostnaderna utgår ifrån en fyraveckorsmatsedel som följer Livsmedelsverkets näringsrekommendationer. Utgångspunkten är att all mat lagas hemma. Vissa halvfabrikat ingår samt inköp av allt matbröd. Kostnader för t.ex. saft, godis och chips ingår inte. Livsmedelskostnaden för ensamhushåll är något högre eftersom vissa kostnader kan bli högre än för flerpersonshushåll.

Kläder och skor: Summan ska täcka det vardagliga behovet av kläder och skor under hela året. Kostnader för skoreparationer och kemtvätt ingår också.

Fritid och lek: Utgiftsposten gäller kostnader för sådana aktiviteter som det är rimligt att alla får möjlighet till. Aktiviteterna gäller både inomhus och utomhus, viss motion och kultur. För äldre barn och vuxna ingår kostnader för att t.ex. gå på bio, lyssna på musik, läsa böcker, dansa/gå på diskotek och besöka simhall. För yngre barn ingår leksaker, spel, pussel, böcker, biobesök m.m. Kostnader för cykel, skidutrustning för längdåkning och skridskor ingår. För yngre barn beräknas att cykel och skridskor köps begagnade. I posten ingår även barn- och ungdomsförsäkring. I beräkningarna finns inga kostnader för semester eller dyrare hobbies.

Hälsa och hygien: Gäller kostnader för den personliga hygienen t.ex. tvål, tandkräm, blöjor och mensskydd. Kostnaderna omfattar även hårklippning. Kostnad för preventivmedel ingår inte.

Förbrukningsvaror: Här återfinns varor som behövs för städning och för vård av kläder och skor, t.ex. disk-/tvättmedel, dammsugarpåsar, glödlampor och skokräm.

Dagstidning, telefon, TV-licens m.m.: I denna post ingår helårsprenumeration för dagstidning, avgift för TV-licens och kvartals- och samtalsavgift för telefon. Vissa kostnader för att skicka kort och brev (brevpapper, kuvert, vykort och porto) ingår också.

Hur bestäms beloppen i riksnormen?

Riksnormen bestäms varje år av regeringen genom en ändring i socialtjänstförordningen. Beloppen för de olika posterna som ingår i riksnormen grundar sig på pris- och konsumtionsundersökningar som Konsumentverket gör. Kostnadsberäkningarna ska spegla en skälig konsumtionsnivå, dvs. varken minimi- eller lyxnivå. Enligt Konsumentverket ska beloppen täcka kostnaderna för vad som bör finnas i ett hushåll för att man ska klara vardagens behov. Beloppen är uppdelade på olika hushållstyper och åldersgrupper.

Socialstyrelsen informerar varje år mer detaljerat i ett meddelandeblad om beloppen i riksnormen och hur de är fördelade på personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader.

Vad betyder personliga kostnader och gemensamma hushållskostnader?

De fyra första posterna i riksnormen, dvs. livsmedel, kläder/skor, lek/fritid och hälsa/hygien kallas personliga kostnader. De två sista posterna, dvs. förbrukningsvaror och dagstidning/telefon/TV-licens kallas gemensamma hushållskostnader. Riksnormen för ett hushåll per månad består av summan av de personliga kostnaderna för samtliga medlemmar i hushållet och beloppet för de gemensamma hushållskostnaderna.

Hur räknar man ut försörjningsstödet?

Ett hushåll med flera personer som har hushållsgemenskap bedöms som en ekonomisk enhet. Börja med att räkna ut riksnormen. Riksnormen för ett hushåll per månad är summan av de personliga kostnaderna för alla medlemmar i hushållet (livsmedel, kläder, hygien etc.) och beloppet för de gemensamma hushållskostnaderna (förbrukningsvaror, telefon, TV-licens etc.). Ett hushålls behov av försörjningsstöd räknas ut genom att man lägger ihop riksnormen med skäliga kostnader för boende, hushållsel m.m. Detta belopp minskar man sedan med hushållets inkomster.

Beräkningssättet kan beskrivas så här:

Hushållsmedlemmarnas personliga kostnader (livsmedel, kläder/skor m.m.) + gemensamma hushållskostnader (förbrukningsvaror, dagstidning m.m.) + hushållets skäliga kostnader för boende mm

- hushållets inkomster Resultat = hushållets nettobehov av försörjningsstöd

Varför får olika personer eller hushåll olika mycket försörjningsstöd?

Försörjningsstödet är, liksom övrigt ekonomiskt bistånd, individuellt behovsprövat. Det betyder bl.a. att det beräknas efter de behov ett hushåll har. En barnfamilj t.ex. har större utgifter per månad än en ensamstående person. Därför blir försörjningsstödet olika stort för olika hushåll.

Vilka inkomster påverkar vad jag får i ekonomiskt bistånd?

När socialtjänsten räknar ut behov av ekonomiskt bistånd brukar man ta med alla nettoinkomster som hushållet har. Det gäller t.ex. lön eller avgångsvederlag, sjukpenning, föräldrapenning, arbetslöshetsersättning, pension, underhållsbidrag, barnbidrag eller bostadsbidrag.

Vad gäller för den som är arbetslös och ansöker om ekonomiskt bistånd?

Du som är arbetslös ska normalt vara anmäld som arbetssökande vid arbetsförmedlingen och aktivt söka arbete. Du måste även visa att du står till arbetsmarknadens förfogande genom att vara beredd att ta de arbeten eller arbetsmarknadsåtgärder som du blir erbjuden. Att delta i arbetsmarknadsåtgärd är likställt med att stå till arbetsmarknadens förfogande. Arbetsmarknadsåtgärder är t.ex. arbetsmarknadsutbildning, praktik, arbetsrehabiliterande åtgärder och svenskundervisning för invandrare (sfi).

I första hand krävs att du söker och tar lämpligt heltidsarbete. Om du inte kan få heltidsarbete direkt måste du söka och ta lämpligt deltidsarbete så länge. Du måste också vara beredd att söka arbeten utanför det yrkesområde där du tidigare arbetat.

Vilka regler gäller för ungdomar som är arbetslösa?

I princip gäller samma regler som för andra arbetslösa, men när det gäller ungdomar kan socialtjänsten ställa ytterligare krav. Socialtjänsten kan kräva att yngre personer som får ekonomiskt bistånd ska delta i praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet som kommunen anvisar. Kraven gäller

  • ungdomar under 25 år
  • personer som fyllt 25 år men som av särskilda skäl behöver kompetenshöjande insatser
  • studerande som under studieuppehåll behöver ekonomiskt bistånd.

Studerande som finansierar sina studier med t.ex. studiemedel har normalt inte rätt till ekonomiskt bistånd. Om studerande söker ekonomiskt bistånd i samband med studieuppehåll får socialtjänsten begära att de deltar i någon form av praktik, även om den inte behövs för studierna. Socialtjänsten måste samråda med länsarbetsnämnden innan beslut tas om sådana insatser.(Se också regler för arbetslösa.)

Om du tackar nej till praktik eller annan kompetenshöjande verksamhet utan att ha ett godtagbart skäl, kan socialtjänsten vägra att ge dig fortsatt ekonomiskt bistånd eller sänka nivån på biståndet. Ett sådant beslut kan överklagas enligt förvaltningslagen (se frågorna om överklagande).

Kan jag få ekonomiskt bistånd medan jag studerar?

Normalt beviljar socialtjänsten ekonomiskt bistånd till studerande endast i undantagsfall. Studerande anses kunna klara sig med vad de får i studiemedel. Alternativet för den som inte klarar sig på sina studiemedel är vanligtvis att försörja sig genom arbete.

Kan jag få ekonomiskt bistånd under sommaruppehåll?

Studiemedlen är avpassade till terminens längd, och hur länge pengarna ska räcka framgår av studiemedelsbeskedet. Under studieuppehåll gäller samma krav som för andra arbetssökande. Om du aktivt sökt sommarjobb men inte fått något, kan du alltså ha rätt till ekonomiskt bistånd om övriga förutsättningar är uppfyllda. (Se också frågan om regler för ungdomar.)

Jag är 19 år och vill flytta hemifrån. Kan jag få ekonomiskt bistånd till hyran?

Enligt föräldrabalken är föräldrar underhållsskyldiga för sina barn tills de fyller 18 år eller så länge de går i skolan, längst till 21 år. Det innebär att barn/ungdomar i princip inte har rätt till ekonomiskt bistånd eftersom de ska försörjas av föräldrarna. När det gäller ekonomiskt bistånd till eget boende har ungdomar inte någon självklar rätt till detta och det gäller även då föräldrarnas försörjningsplikt upphört. Ungdomar som vill flytta hemifrån har bara fått hjälp till bostadskostnad i undantagsfall. I de fallen har det funnits starka sociala skäl för att flytta, t.ex. hälsoproblem.

Jag är 17 år och har avbrutit gymnasiet. Kan socialtjänsten kräva att jag ska återuppta mina gymnasiestudier för att ha rätt till ekonomiskt bistånd?

Nej. Du har rätt att söka arbete men socialtjänsten kan kräva att dina föräldrar försörjer dig tills du fyller 18 år.

Kan jag få ekonomiskt bistånd om jag har en bil, även om den saknar värde eller är avregistrerad och inte används?

En bil är en tillgång som kan säljas och ge inkomst, oavsett om den används eller inte. Om bilen är en tillgång bedöms dock från fall till fall och beror bl.a. på hur länge du behöver ekonomiskt bistånd. Om behovet av ekonomiskt bistånd är tillfälligt eller om du behöver bilen i ditt arbete, kan socialtjänsten bortse ifrån den. Detsamma gäller om bilen är så gammal att den knappast ger någon inkomst om den säljs. Bensin, reparationer m.m. brukar man få bekosta själv.

Kan jag få ekonomiskt bistånd om jag har fritidshus?

Ett fritidshus är en tillgång som kan säljas och ge inkomst. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer till socialtjänsten bör man i första hand räkna fritidshuset som en tillgång om behovet av bistånd bedöms bli långvarigt (längre än fyra månader). Försäljning av huset bör också ge en vinst som helt eller delvis kan täcka ditt ekonomiska behov.

Kan jag bli tvungen att sälja min villa/bostadsrätt för att få rätt till ekonomiskt bistånd?

En villa eller bostadsrätt är i princip en tillgång som kan säljas och som därför kan påverka din rätt till ekonomiskt bistånd. Enligt Socialstyrelsens rekommendationer till socialtjänsten bör villan eller bostadsrätten endast räknas som en tillgång om biståndsbehovet beräknas bli långvarigt (längre än fyra månader). Försäljningen bör ge ett överskott som kan användas för dina behov.

Socialtjänsten måste alltid göra en bedömning i det individuella fallet. Det kan finnas skäl till att du inte bör sälja din bostad. Sådana skäl kan vara t.ex. negativa sociala konsekvenser för dig eller din familj, svårighet att få en ny bostad eller att bostaden är svår att sälja. Om du ändå blir tvungen att sälja villan eller bostadsrätten rekommenderar Socialstyrelsen att du bör få skälig tid (minst fyra månader) på dig för försäljningen.

Kan jag få ekonomiskt bistånd till boendekostnad även om jag bor i villa eller bostadsrätt?

Ja. Rätten till skäliga kostnader för boende gäller hur du än bor. Socialstyrelsen rekommenderar att den faktiska kostnaden för boende i villa bör inkludera ränteutgifter och nödvändiga driftskostnader, t.ex. kostnader för vatten, uppvärmning, sophämtning, fastighetsförsäkring och tomträttsavgäld. I den faktiska kostnaden för en bostadsrätt ingår ränteutgifter och månadsavgift. Amortering (avbetalning) på lån brukar man inte få hjälp med.

Vad är en skälig boendekostnad?

Det finns inga entydiga och enkla regler för vad som är skäliga boendekostnader. Regeringen har uttalat att socialtjänsten måste göra en individuell bedömning av vad som är skäligt för varje sökande och att bedömningen bör utgå från vad en låginkomsttagare normalt har möjlighet att kosta på sig.

Socialstyrelsen rekommenderar att skälig boendekostnad bör bedömas utifrån de faktiska boendekostnaderna och behovet av boende. Boendekostnaden bör jämföras med kostnaden i allmännyttiga bostadsföretag eller andra större bostadsföretag på den tätort där du bor eller på närmast belägna tätorter inom kommunen. Rekommendationen bygger på tanken att detta är en form av boende som låginkomsttagare vanligtvis har råd med.

Kostnaden i allmännyttiga bostadsföretag kan också variera kraftigt på en och samma ort. Det kan vara så att de enda lediga bostäderna finns i nybyggda områden där hyran är hög och då bör detta vara en faktor som socialtjänsten tar med i sin helhetsbedömning.

Kan jag bli skyldig att betala tillbaka pengar till socialtjänsten?

Ja. Enligt reglerna i socialtjänstlagen får socialtjänsten i vissa fall kräva tillbaka pengar som har betalats ut. Det gäller

  • om biståndet var förskott på en förmån, t.ex. utbetalning av lön, sjukpenning, pension eller bostadsbidrag
  • om den som fått biståndet är indragen i en arbetskonflikt, t.ex. en strejk
  • om den som fått biståndet har pengar men tillfälligt inte kan förfoga över dem, t.ex. om pengarna inte är tillgängliga på grund av strejk eller dataproblem
  • om biståndet var felaktigt på grund av misstag eller oriktiga uppgifter. Det gäller även om socialtjänsten gjort fel och betalat ut för mycket. Det är därför viktigt att kontrollera utbetalningar från socialtjänsten.

Dessutom får socialtjänsten kräva tillbaka pengar om de betalats ut på villkor att de ska återbetalas. Detta kan t.ex. vara då du pga. egen försörjning inte har rätt till bistånd men socialtjänsten ändå går in för att undvika en nödsituation.

För att socialtjänsten ska kunna kräva tillbaka pengar måste det finnas ett skriftligt beslut. Där ska det också stå varför pengarna ska betalas tillbaka och du ska ha fått en kopia på beslutet.

Vid sidan av regler i socialtjänstlagen har socialtjänsten rätt att <I>enligt lagen om allmän försäkring få tillbaka pengar

  • om biståndet var förskott på retroaktiv utbetalning av sökt månadsersättning från försäkringskassan, t.ex. pension, sjukbidrag, bostadsbidrag eller underhållsstöd.

I dessa fall kräver socialtjänsten tillbaka pengarna direkt från Försäkringskassan.

Vilka beslut om ekonomiskt bistånd kan jag överklaga?

I princip alla beslut om ekonomiskt bistånd kan överklagas enligt förvaltningslagen. Om du helt eller delvis fått avslag på ansökan om försörjningsstöd eller annat ekonomiskt bistånd och inte är nöjd med beslutet, kan du överklaga det.

Om socialtjänsten har beslutat att du inte har rätt till bistånd kan du ändå i vissa fall få ekonomiskt hjälp. Socialtjänsten kan ge mer information vid behov.

Ett överklagande enligt förvaltningslagen innebär att domstolen kan ompröva hela beslutet och ersätta det med ett nytt beslut. Socialtjänsten måste rätta sig efter vad domstolen har beslutat.

Reglerna för överklagan gäller även när socialtjänsten vägrar att betala ut bistånd eller sätter ned nivån på ekonomiskt bistånd till en ungdom som är anvisad praktik eller kompetenshöjande verksamhet.

Hur gör jag när jag överklagar?

Ett överklagande ska göras skriftligt. Någon särskild blankett behövs inte och överklagandet kan göras mycket enkelt. Det viktiga är att du talar om vilket beslut du överklagar och vad du är missnöjd med. Behöver du hjälp med överklagandet är socialtjänsten skyldig att ge dig den hjälpen.

Så här gör du: Skicka överklagandet till det socialtjänstkontor som beslutat i ditt ärende. Överklagan ska komma in till socialtjänsten senast tre veckor efter att du fick beslutet. Socialtjänsten bedömer om beslutet ska omprövas (ändras) eller inte.

Om beslutet inte omprövas skickar socialtjänsten det tillsammans med ditt överklagande till länsrätten för prövning. Blir du missnöjd också med länsrättens beslut kan du gå vidare och överklaga till kammarrätten och slutligen till Regeringsrätten. I dessa fall bestämmer domstolen själv om den ska ta upp överklagandet (s.k. prövningstillstånd).

Sidan senast uppdaterad: 2017-08-01
Uppvidinge kommun, Box 59, 364 21 Åseda,  Telefon 0474-470 00    |    Kontakta oss    Här ligger Uppvidinge