Demokrati i Sverige

Riksdagshuset i Stockholm 1905. Foto: Riksdagsförvaltningen

Riksdagshuset i Stockholm 1905. Foto: Riksdagsförvaltningen

Olika händelser i Sverige har påverkat demokratins framväxt och hur samhället ser ut idag. Några händelser under 1800-talet och början av 1900-talet har varit särskilt viktiga. De lade grunden till ett modernt och demokratiskt Sverige.​

Regeringsformen 1809

Sverige har haft skrivna lagar sedan 1300-talet. Grundlagen som är utgångspunkten för Sveriges demokrati heter Regeringsformen. Regeringsformen från 1809 hade stor betydelse för demokratins utveckling. Den bestämde att kungen inte längre ensam fick ha makten utan den delades istället i fyra delar:

  • Den styrande (verkställande) makten låg hos kungen.
  • Makten över de inbetalade skatterna låg hos riksdagen.
  • Makten att skapa lagar var delad mellan kung och riksdag.
  • Makten att döma låg hos domstolarna.

Trots att makten enligt den nya lagen var delad fanns det ännu inte någon utvecklad demokrati i Sverige. Däremot öppnade de nya lagarna upp för en fortsatt demokratisk utveckling.

Tryckfrihet, yttrandefrihet och religionsfrihet

Regeringsformen från 1809 förstärkte också en rad grundläggande medborgerliga fri- och rättigheter. Bland annat fick Sverige redan 1766 en lag om tryck- och yttrandefrihet, som sa att alla har rätt att föra fram sina tankar, åsikter och känslor i tal och skrift. Regeringsformen från 1809 bestämde också att alla medborgare hade rätt att själva välja vilken religion de ville tillhöra.

Allmän folkskola

År 1842 infördes allmän folkskola i Sverige. Det betydde att alla barn måste gå i skolan. Många fler människor lärde sig läsa och skriva. Det var en viktig förutsättning för den demokratiska utvecklingen i Sverige.

Folkrörelser och föreningsfrihet

Folkrörelser som exempelvis nykterhetsrörelsen, frikyrkor, kvinnorörelsen, arbetarrörelsen och politiska partier växte fram i Sverige under slutet av 1800-talet. Detta var viktigt för demokratin. Genom att organisera sig i grupper kunde människor lättare föra fram vad de ville förändra i samhället. Folkrörelserna lärde människor att organisera sig, hur möten går till och vad som krävs för att genomdriva en förändring. Olika organisationer arbetade för olika frågor. Arbetarrörelsen framförde till exempel krav på bättre arbetsvillkor och rösträtt oavsett kön och inkomst.

År 1909 fick majoriteten av män i Sverige rösträtt. 1919 beslutades att kvinnor hade rätt att rösta i bland annat kommunala val. Från år 1921 fick alla myndiga personer, kvinnor och män, rätt att rösta i alla allmänna val i Sverige.

Grundlagar

För att en demokrati ska fungera behövs lagar och regler. Grundlagarna är de viktigaste lagarna i Sverige. Grundlagarna ligger till grund för andra lagar och skapar ramverket för hur Sverige skall styras. De skyddar demokratin och står över alla andra lagar. Med det menas att innehållet i landets övriga lagar inte får strida mot det som står i grundlagarna.

Lagarna kan inte ändras hur som helst. För att ändra en grundlag krävs normalt att riksdagen fattar samma beslut två gånger. Det måste också hållas ett allmänt val mellan dessa båda beslut. Regeln är också till för att staten inte skall fatta alltför snabba beslut. Den extra betänketiden ger möjligheter för alla att noga överväga lagändringen. Grundlagarna skyddar vår demokrati.

Det finns fyra grundlagar i Sverige:

  • Regeringsformen (RF) som handlar om hur Sverige ska styras. Dagens regeringsform är från 1974. Här finns regler för hur regeringen ska arbeta och hur valen till riksdagen ska gå till. Regeringsformen innehåller också lagar om de grundläggande fri- och rättigheterna. Till exempel står det i regeringsformen om allas rätt till föreningsfrihet och religionsfrihet.
  • Successionsordningen (SO) som handlar om vem som får bli kung eller drottning i Sverige.
  • Tryckfrihetsförordningen (TF) som handlar om vad man får skriva i tidningar och i böcker. I Sverige får man skriva vad man vill så länge det inte är en brottslig text.
  • Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) som handlar om vad man får säga i radio, tv, film och på internet. I Sverige får man säga vad man vill med vissa undantag. Exempelvis får man inte säga saker som är kränkande för andra. Det kan handla om vad man säger om en individ eller en grupp.
Lyssna