Misstanke om barn som far illa

Här finns information om vad du som enskild medborgare eller anmälningsskyldig kan göra om du misstänker att ett barn far illa.

Som anmälare behöver du inte vara säker på att barnet far illa, det räcker att du misstänker det. Det är socialtjänsten som ska utreda barnets situation och bedöma om barnet behöver det skydd eller stöd som de förfogar över.

Anmäl till Individ- och familjeomsorgen

Via telefon

Du kan först ringa och rådfråga oss om du vill. Ange inte ditt namn eller telefonnummer om du vill vara anonym.

Telefon: 0474-473 50

Via e-tjänst

Vår e-tjänst tillåter dig att välja om du vill vara anonym och är även utformad för att förenkla för dig som är anmälningsskyldig.

Via post

Om du vill posta din anmälan kan du göra det till adressen nedan.

Individ- och familjeomsorgen
Mottagningsenheten
Box 43
364 03 Lenhovda

Om anmälan gäller barn som bevittnat eller utsatts för våld ska du alltid ringa mottagningsenheten först.

Via e-post

Du kan också anmäla via e-post: ifo@uppvidinge.se. Kom ihåg att om du anmäler via e-post kan du inte vara anonym.

Akuta situationer

Behöver du akut social hjälp efter klockan 16.00 måndag till torsdag och efter klockan 15.00 fredag, kvällar och helger som inte kan vänta till närmaste vardag ringer du till SOS 112 som kopplar dig vidare till socialjouren.

Skyldighet att anmäla för vissa yrkesgrupper

Alla yrkesgrupper som arbetar med barn och unga (0-18 år) samt all personal inom hälso- och sjukvård har skyldighet att anmäla till socialtjänsten om man misstänker eller vet att ett barn eller ungdom far illa. Skyldigheten omfattar till exempel all personal i förskola, skola, barnavårdscentral, psykiatrisk verksamhet och polis.

Socialstyrelsen: Till dig som är skyldig att anmäla oro för barn Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

När socialtjänsten får in en orosanmälan

När en anmälan kommer in till oss är vi skyldiga att undersöka förhållandena för just det barnets skydd. Socialtjänstens stöd till barn, ungdomar och familjer bygger på frivillighet och utformas med respekt för vad familjen själv vill. Det är endast i de allvarligaste fallen som socialtjänsten behöver besluta mot föräldrarnas, barnets eller ungdomens vilja.